Mitt inre monster har jag närt och fött
Med hunger, törst och kniv
För mänskoblod och mänskokött

Tog jag mina systrars liv
Jag åt och drack I vilda drag
Från byltet I min famn

Ty jag är en antropofab
Och lennart är mitt namn


Lennart
Kannibal
Lennart

Kannibal

Jag grät när jag plötsligt förstod

Vad jag faktiskt hade gjort
Men slickade min systers blod
Från eggen lika fort

Må hända är min metabolism
Av särsklit udda mått
Men jag har fastnat för kannibalism

Och älskar köttet rått

En blodets best, en nattlig vard

I'månens bleka sken
Med lust och iver gnager jag
På vita människoben


Lennart
Kannibal

Lennart
Kannibal


Lennart
Kannibal
Lennart

Kannibal
Lennart
Kannibal

Lennart
Kannibal