gatorna har tömts
bara orangea ledljus i dimman
våra andetag blir ånga i natt

vi ser på hur de omfamnar varandra
som sjörök dansar svagt
vävs dem in i varandras drag

vi önskar samma sak

vi kan slita oss ifrån

vägarnas skilda mål
vi kan hålla i varandra,
i drömmarna vi mindes

fast chanserna blir mindre
varje stund


landskap flyr förbi
genom natten på gapande vägar
tomma säten kring mig har fyllts

vibrerar av det jag inte kan släppa
de orangea ledljusen far
där jag susar genom tunnlar

som hjärtats salar dras mot dig

du kan höras inifrån

genom vävnadens vita brus
du klyver mina tankar
och fyller dem med sånger

de ropar ånger
vi lyfter härifrån
och mörkret lämnas kvar

vi håller i varandra,
i drömmarna som ropar
de strömmar genom våra kroppar