Fullmånen
Stör sömnen
Ligger vaken o jag stirrar på den

I ljuset
Syns luften
Som rök när jag andas ut den

Upp, upp, upp, upp, upp, upp, upp

Kom ta mig högre än husen

Högre än månen
Högre än solen o munspelsdåren
Högre än husen

Högre än månen
Högre än solen o munspelsdåren


Kölden biter tjocka kinder
Det är kallt o stilla
I alla fönster

Kölden vässar mina sinnen
Rädd för mörker o våld o minnen
Ingenting försvinner

Allt finns kvar
Vad ska ja ta för att glömma
Va, va, va, va, va


Kom ta mig högre än husen
Högre än månen

Högre än solen o munspelsdåren
Högre än husen
Högre än månen

Högre än solen o munspelsdåren

En gång kom nån in för nära

Vi var unga, dumma o för kära
Aldrig mer ska nån få se
Aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer,

Aldrig nånsin mer

Allt jag ser är vida vit

Bländas av den
Snö som fallit
Vi föll hårt

Hårdare ändå
Jag tänker på dig ibland då o då
Snärjer jag in mig

O undrar att kanske ändå om vi försökte
Men då kommer den
Verkligheten

Påminner en o rycker tillbaks en

Högre än månen

Högre än munspelsdåren
Högre än månen
Högre än husen

Högre än husen
Högre än månen
Högre än solen o munspelsdåren

Högre än husen
Högre än månen
Högre än solen o munspelsdåren