�r det Arvids klocka?

Han kom med mig

n�r jag drog bort den v�ren
som en hund följde han mig t�tt i sp�ren
jag var glad �t hans s�llskap

n�r jag sökte guldets land,
men Kristina,
guldet blev till sand


Vi slet ont
ja, allt gott fick vi försaka

Ofta gr�t han och bad,
ta mig tillbaka
Men jag v�grade alltid,

fast jag tvekade ibland
��� Kristina,
Guldet blev till sand


Han som var min kamrat
han trodde mitt ord

fast jag redan d�
s�g att l�ngst denna v�g
fanns knappast det jag ville n�

över pr�rien kom vi till en öken
vi gick vilse och började se spöken
man hör vatten som p�lar

n�r ens huvud st�r i brand
��� Kristina,
Guldet blev till sand


Jag som var hans kamrat
jag tog honom över land och hav

öken vinden har höjt
ett t�cke över hans tysta grav
Ur en stinkande k�lla

drack han vatten, han blev sjuk
och gick bort fr�n mig den natten
n�r hans blick hade slocknat

d� blev klockan ur hans hand
��� Kristina,
Guldet blev till sand

��� Kristina,
Guldet blev till sand