Solen strövar under horisontens gräns
Middagsmörker ger liv åt myter och illusioner
Nu, vintertiden skänker oss sin väldiga influens

När stjärnbilder speglar sig med snöns reflektioner

En tid har kommit för att ge oss ro

Den släpper lös den fjällstorm som vilat hos brisen
Måndränkt ligger järvens täckta bo
Den smög i hunger över den blanka isen


[CHORUS:]
Sinnets alkemi

Stärks av mörkertidens magi
Över frusna vatten
Står polarnatten, polarnatten

Ett vagt himlaljusbestånd
Projicerat mot fjällets fond
Nu så glimrar skatten

Polarnatten, polarnatten

Himlavalvet draperas av solens broder

Tills polardag väcks ur nattens barm
En trofast !@$&pan då håller i ljusets roder
Med jordaxelns lutning som hävarm


Tills vi åter förförs av s!@$&rask dager
Vid polarviddernas ensliga barriär

Föreställningsskuggan kryssar över färglöst lager
Värvad av tidens gondoljär


Som vilar över människoboning
Ger rum åt ytterligheters storslagna försoning